Från en diskusion på moderaternas BBS appropå
En rapport från energimyndigheten
Klas Hjort skrev fredag 12 maj 2006 klockan 10.34 +0000:
> Till och med energimyndigheten sågar Peak oil.
Välargumenterad text, den tyder på att jag bara behöver vänta några år för att se hur läget är och om peaken kommer vid det här investeringscykelomslaget eller ej. En ca 30 års cykel till vore en gudagåva för att utvecklingen av energisnålare teknologier, kärnkraft osv skall slå igenom så den blir en ointressant branschteknikalitet.
Det här gör att jag är lite förtjust i våra höga oljeskatter som vid låga oljepriser ser till att energisnålare infrastruktur inte konkureras ut. Finns den inte blir det jobbigt för många när priserna är på topp och om inte teknikutvecklingen är ikapp och masstillverkas. Men den etableringen blir svår om det finns väldigt gott om billig olja likaså blir det svårt om tung effektiv infrastruktur som järnvägar saknas eller om en väldigt stor del av befolkningen bor extremt utspritt som i USA.
Det jag föreslår som statlig manipulation för att mildra peak oil problemen är främst investeringar i energieffektiv infrastruktur och planering av attraktiva städer och därefter teknikutveckling. En baktanke med detta är att det är långlivade investeringar som gör nytta även om jag har fel.
Det dummaste man kan göra borde föresten vara att ha skithöga bränsleskatter och sedan använda skattepengarna till blandad offentlig konsumtion. Då blir staten bara mer billig-olja-beroende och medn en stor stat blir hela samhället billig-olja-beroende. Den vettigaste manipulationen borde vara att hålla oljeskatterna på en sådan nivå att alternativa bränslen och infrastrukturer inte slås ihjäl om priserna sjunker och investera de pengarna i bättre vägar, cykelvägar, järnvägar, osv vilket minskar skadan av beskattningen på samhällsekonomin samtidigt som det ger en infrastruktur som är väldigt värdefull när oljan blir dyr och blir den inte väldigt dyr blir det bara miljövänligt och användbart. När oljan blir dyr bör man då vartefter avveckla de skatterna och då är det dumt om vägdrift, järnvägsdrift, osv är beroende av bränsleskatter.
Detta stycke beskriver delvis det som jag tror har hänt under den här cykeln räknat från den förra oljekrisen även om det har motiverats genom överskott på kärnkraftsel och allmän miljöpolitik. Det har gett att Sverige har ett av världens bästa utgångslägen om detta cykelbyte är kulmen på den billiga oljan. Om den inte är det föreslår jag mer av ungefär samma politik men denna gång med ett klarare energipolitiskt syfte.
2 kommentarer:
Är inte riktigt insatt i cyklerna du pratar om. Men jag håller med om att bränsleskatter blir mer moraliskt försvarbara om de används till energibesparande infrastruktur.
Dessutom kan vi göra om samma trick som vid förra energikrisen, bygg ut kärnkraften! Finns nya fina kärnkraftstekniker nu mera.
Cyklerna var en referens till energimyndighetens analys av oljebranschens 20-40 år långa cykler av höga priser -> investeringar -> överkapacitet -> prischkrasch -> små investeringar i ny produktion -> oljebrist pga efterfrågeökning -> höga priser, repetera.
Så länge det finns mer lättproducerad olja att finna ger varje kriskulmen enbart några års lågkonjunktur. Men om oljan ersätts av alternativ som kräver mer kapital och arbete per enhet utvunnen energi har något fundamentalt i världsekonomin ändrat sig då tidigare bränslebyten var till billigare bränslen.
Det är en bra idé att bygga ut kärnkraften. Den kommer nog inte att ersätta så mycket olja fören vi får plug-in hybridbilar eller väldigt mycket högre oljepriser så det lönar sig att framställa vätgas att mata in i raffinaderier. Men vi kan gott vara ett elexporterande land både när det är torrår och blötår och det borde locka hit elintensiv industri från regioner med naturgasbrist och mycket naturgas i elproduktionen eller i allmänhet mindre oljeeffektiv infrastruktur.
Mitt realistiska hopp är att den kommande borgerliga regeringen ger sitt passiva stöd till företag som räknar på kärnkraftsinvesteringar och aktivt stöd till forskning och påbörjande av avfallsförvar. Jag hoppas sedan på att kärnkraftsindustrin bygger ett par reaktorer till.
Därefter om 10-15 år borde det vara dags för Danskarna att bittert ångra påverkan som gav barsebäcksstängningen och de får gärna finansiera nya danskägda reaktorer på denna för vårat gemensamma elnäts perfekta plats. Det borde även vara en god idé att börja bygga vätgasproducerande reaktorer och någon eller flera europeiska forskningsreaktorer för återvinning av använt kärnbränsle. Antalet beror på hur många riktigt lovande konstruktioner som kan forskas fram.
Det snabbaste kärnkraftsbidraget är att återstarta Barsebäck 2. Barsebäck 1 tar längre tid då 2:an fick uppgraderingar medan 1:an stod stilla och även lånade delar av 1:ans elsystem för att få en billig förbättring av säkerheten.
Det vore mera framåt att beställa en helt ny reaktor av modern standardtyp med en leverans som bestäms av vilka resurser leverantörerna kan skicka hit för arbete parallellt med de beslutade stora uppgraderingarna eller synkroniserat med ett bygge som påbörjas när de är klara och de kvalificerade underleverantörerna blir lediga.
Skicka en kommentar